I slutet av 1960-talet utvecklade ARPA (Advanced Research Projects Agency) en speciell avdelning inom det amerikanska försvaret - ett nätverk för stordatorer. Tanken var att militärer och olika försvarsenheter skulle kunna kommunicera med varandra över ett datanät, oavsett var de befann sig.

Av säkerhetsskäl gjordes strukturen anarkistisk. Det skulle inte finnas någon central dator som styrde. Datatrafiken skulle automatiskt kunna välja olika vägar utan trafikledning. På så vis skulle man vara garderad. Systemet skulle inte kunna slås ut av en fiende genom ett bombanfall på en centraldator el. dyl.

Den här fria strukturen lever kvar än i denna dag på Internet. Ingen varken äger eller kontrollerar nätet. Det är helt fritt.

Men friheten har ett pris. Internets struktur har aldrig varit inriktat på skydd mot illvilliga användare, s.k. dataterrorister som idag sprider virus via nätet och försöker ta kontroll över intet ont anande nyblivna användares datorer och som försöker sabotera trafiken på alla sätt och vis. Det som idag sänds okrypterat och oskyddat via Internet riskerar att utsättas för attacker.

Eftersom universiteten sysslade med forskning blev det naturligt att släppa in dem på det växande nätet som döptes till ARPANET.

År 1984 delade man upp nätet i en civil del, NFSNET och en militär del MILNET.

År 1989 avvecklades ARPANET och Internet föddes. Men på den tiden var Internet mycket strängt reglerat och endast tillgängligt för forskare och militärer.

År 1991 - faktiskt inte särskilt så länge sedan - öppnades Internet för allmänheten och för kommersiellt bruk. Men det var fortfarande inte särskilt användarvänligt och krävde mycket goda kunskaper i datateknik.

År 1993 introducerades World Wide Webb (WWW). Nu tog utvecklingen ordentligt fart, och redan samma år fanns över 200 registrererade WWW-servrar.

År 1995 uppgick antalet WWW-servrar till drygt 30.000 med plats för hundratusentals webbsidor.

Idag (år 2000) påstås det att det finns drygt 300 miljoner e-postanvändare i hela världen och att det tillkommer drygt 2 miljoner nya användare varje vecka.En stor del av dessa användare har också hemsidor, och människor över hela jordklotet har idag tillgång till Internet.

Den tekniska utvecklingen går i rasande fart, med något nytt nästan varje dag.

Vem betalar alla kostnader för Internet?

Tusentals universitet, statliga myndigheter och olika telebolag delar på kostnaderna.
Internet är i princip inte kommersiellt, utan fritt och demokratiskt.

Vad har man för nytta av Internet?

En översättare har exempelvis en enorm nytta av Internet. Översättningar kan levereras snabbt över hela jordklotet som bilaga till e-post (e-mail attachment). En översättare kan sitta i en annan världsdel och utföra ett expressjobb som sedan levereras när folk vaknat till liv och börjat dagens knog på sina kontor.

De flesta översättare som är verksamma på heltid deltar dagligen i s.k. e-postmöte för översättare och dryftar terminologiska problem och företeelser som kräver goda kunskaper om främmande länders skattesystem och socialförsäkringssystem för att över huvud taget klara av texten.

Ett bra exempel är följande: - en fransk bil hade enligt det franska besiktningsprotokollet 5 hästkrafter, vilket översättaren fann tekniskt orimligt. En snabb förfrågan i det franska mötet gav vid handen att det rörde sig om s.k. skattehästkrafter.

Om jag kör fast på en förkortning i ett polskt examensbetyg kan jag "mejla" till en översättare i Polen som ringer upp den högskola eller universitet som utfärdat betyget och frågar efter betydelsen.

Om en läkare i Polen utfärdat ett svårbegriplig läkarintyg, kan jag be min översättarkollega i Polen att ringa upp läkaren där på orten och fråga vad som egentligen menas. Ofta är det till och med så illa ställt att intygsutfärdaren inte själv förstår det han skrivit på polska.

Även här i Sverige förekommer det att byråkrater skrivit något obegripligt. De som översätter från svenska till polska och som bor här i Sverige har emellertid inga svårigheter att själva slå en signal till den ursprungliga skribenten och fråga vad som menas (det förkommer nämligen alltför ofta att den som skrivit något inte själv kan förklara vad han menat med det skrivna).

Sådana där saker är så gott som omöjligt att reda ut via e-post, utan kräver telefonkontakter. Det blir billigare och bättre om man ber en kollega som finns geografiskt nära i ett visst land att kolla upp sådana här saker.

Via e-post skapas ett nätverk av hjälpsamma kolleger. Dessutom kan en översättare numera söka efter förkortningar, ord och termer genom att gå till specialla språksidor med länkar till internationella system av lexika,automatiska översättningssystem, encyclopedier, medicinska och juridiska termdatabaser etc. EU har t ex en hel databas med termer på EU-området.

Många gånger räcker det att söka bland webbsidorna på nätet och läsa in sig på ett visst ämnesområde, t.ex. industriella textilprocesser, betongavverkning, skeppsbygge etc som krävs för att klara av ett visst översättningsuppdrag.

Alla möjliga yrkesgrupper har också en enorm nytta av Internet. Eleverna i landets olika skolor inhämtar ofta olika kunskaper genom att söka på Internet.

Notera väl, att konfidentiella översättningar inte kan skickas hur som helst över detöppna Internet. De bör krypteras!.

Kort sagt Internet har blivit ett oumbärligt verktyg på den moderna arbetsplatsen.

Du hittar en samling med bra platser på nätet om Du går till Polkos nyttolänkar

Vilken Internet-leverantör skall jag välja?

Det är svårt att svara på. Det finns massor att välja på, Många försöker locka kunder till sig med olika rabatterbjudanden.

De 7 resurserna på Internet?

World Wide Web (WWW)

med några musklick kan Du "surfa" genom hela oceaner av information.

e-post

Den mest använda tjänsten som gör traditionell postgång nästan onödig.

Newgroups - nyhetsgrupper

- elektroniska anslagstavlor där deltagarna postar små atiklar till nyhetsgruppen (andra deltagare läser inlägg och lämnar kommentarer; finns en enorm mängd grupper för alla möjliga ämnen).

FTP (File Transfer Protocol) - filöverföring.

- för att skicka program, bilder och spel över Internet.

Telnet

- för att från fjärran köra program på en främmande dator.

IRC (Internet Relay Chat) - tjatter.

- för att "tjatta", dvs ligga direktuppkopplad och "prata i skrift här och nu" med en eller flera andra (alltså ett slags telefonsamtal i skrift).

Gopher -ett textbaserat menysstem för att länka dokument itll varandra på olika datorer anslutna till Internet. På Gopher-sidor slipper Du all grafik. Det finns bara textdokument.

Gopher är föregångaren till World Wide Web och är en utmärkt resurs för att snabbt hitta rätt informtion. Det är mest högskolor och universitet som idag använder Gopher. Gopher är namnet på ett gnagardjur som finns i amerika, och dessutom hänsyftar det på det amerikanska vardagliga uttalet av "go for" (gå och hämta), ofta en skämtsam benämning på ett bud. - He is a gopher, he goe's for things.