|
| |||
---|---|---|---|---|
Viktiga kataloger hittar Du på Bill Lekséns länksida.
Heter det e-mail eller e-post?Svenska språknämnden rekommenderar termen e-post, men om vi nu tänker efter lite grand...Om Du i Din signatur med adressuppgifter (snutten i slutet av ett e-brev) skriver e-post, så kan Du väl inte gärna använda samma term när Du skickar e-brev till utlandet? Kanske man måste hålla sig med två olika signaturer? En för svenskt bruk, en för internationellt? |
Språkvårdare tycker ideligen till, men Internet är ju internationellt medium och faktiskt till största delen engelskspråkigt. Till och med fransmännen som tycker att franska är ett världsspråk har fått slänga in handduken och acceptera engelskan, åtminstone på Internet! Det är språkbrukarna som i praktiken på sikt bestämmer vad saker och ting skall heta. Själv skriver jag iskallt e-mail om jag har lust till det. - Ja, jag säger till och med mejla, utan att skämmas och stavar det även så! Så länge jag lever i ett fritt land förbehåller jag mig rätten att använda vilka ord jag vill, men för ordningens skull använder jag här e-post respektive e-brev. |
Alla är inte dataspecialister. Jag känner personligen en äldre man man (datornovis) som i början inte begrep att han själv måste beordra posthämtning. Det sker väl automatiskt, trodde han. Nej, det enda som brukar ske automatiskt är öppnandet av virussmittade bilagor i exempelvis Microsofts Outlook Express och andra e-postprogram som vid leveransen är inställda på maximal automatik. |
Det är mycket säkrare att inte driva automatiseringen för långt, utan låta användaren själv ha kontroll över vad som sker.
Själv kör jag Eudora. Det händer där ibland att ett brev ligger kvar i utkorgen och inte har blivit ivägsänt. Jag tycker att man som användare mycket väl kan hålla koll på sådant själv. Jag föredrar Eudora framför Netscape, där jag inte upplever samma känsla av kontroll huruvida breven sänts iväg, ligger och väntar i kö etc. |
e-post-adressen delas upp i TVÅ delar på var sin sida om snabel-a (@) Till VÄNSTER om @ står det till vilken person brevet är ställt, t ex Rufus Till HÖGER om @ står det VAR personen befinner sig? Ex. rufus@polko.se Det som står efter @ kallas för domän, så polko.se är ett domännamn och tillägget .se anger att domänen finns i Sverige. I e-post-adresser användes av hävd små bokstäver. Traditionellt brukar adresser till automatiska s.k. postrobotar anges med STORA BOKSTÄVER. Stora eller små bokstäver (dvs versaler eller gemener) skall inte spela någon roll enligt den tekniska e-post-standarden, men om någon angett den lokala delen, dvs den vänstra delen av e-post-adressen med stora bokstäver, eller enstaka stora bokstäver, så anses det säkrast att skriva exakt som e-post-adressen är angiven. Det kan ju vara väsentligt just i det system som adressaten tillhör. Äkta e-postadresser brukar anges inom vinkelhakar sålunda <exempel@polko.se> |
Ev. kan adressen se ut så här "Bill Leksen" <m8355@abc.se> där citationstecknen
innebär att allt som står inom dessa skall uppfattas som en sammanhållen enhet (en bokstavssträng). Om något skrivits inom vanliga parenteser efter vinkelhaksadressen, så här: <exempel@polko.se> (Rufus Pettersson), så innebär det en kommentar som inte hör till själva adressen. Snabel-a (@) fås för det mesta fram genom att man trycker ned AltGr-tangenten och samtidigt trycker på tangenten 2 på sifferraden. Du får ABSOLUT INTE använda svenska bokstäver Å Ä Ö å ä ö i den äkta e-postadressen. Dock kan texten utanför vinkelhakarna många gånger bestå av svenska bokstäver å ä ö och polska bokstäver med accenter och hakar, franska skrivtecken etc. Min uppfattning är dock att man absolut inte skall använda sådana där skrivtecken någonstans i brevhuvudet, eftersom det ställer till med trassel för många användare. |
Svårt att säga, men erfarenheten säger att det aldrig tar mer än 1-2 minuter även om det
är till Amerika eller andra sidan jordklotet. Problemet är snarare att mottagaren kanske inte
gitter koppla upp sig mot sin server och hämta hem sin post. Ett ännu större problem är att
vissa mottagare inte ens ids svara. Varför har sådana människor över huvud taget e-post-adress? Om brevet inte kan nå sin adressat brukar en s.k. MAILER DAEMON skicka ett meddelande om att brevet inte gått fram, och att "försök fortsätter om 4 timmar". Ibland står det att försök pågått i flera dagar och att e-post-roboten gett upp. Det påstås att 5% av e-breven inte når sin adressat, men själv tror jag att det är avsevärt lägre felfrekvens, och att det för det nog snarare för det mesta rör sig om handhavandefel. | Brev försvinner i större nätverk. Brev raderas bort av misstag av ovana användare etc. Det är faktiskt lättare än man tror att av misstag komma åt DELETE-tangenten och sedan i distraktion bejaka frågan om brevet skall raderas. Som användare vet man faktiskt inte alltid vad man håller på med. Detta benämns vardagshypnos och inträffar även vid bilkörning. Folk begår ju misstag vid bilkörning som kan leda till krasch, så varför skulle inte folk av misstag kunna radera bort e-brev? |
Normalt trycker Du på REPLY-knappen i Ditt e-post-program. Då kopieras hela brevet in
i Ditt svar. Personligen tycker jag det är ett jädrans oskick att bara "knuffa" den mottagna brevtexten framför sig. Många advokater förefaller att gilla den metoden. Sjävl tycker jag det är enormt oartigt att skicka tillbaka någons brev i en hel kopia rakt av! I själva brevtexten inleder tecknet ">" alla de textrader Du själv tagit emot. Tanken är att Du skall behålla (citera) så pass mycket av det brev Du fått, så att Din brevmottagare kan följa "den röda tråden" i Er korrespondens. |
Den överflödiga texten bör raderas bort! Ett enkelt sätt är följande: tryck på tangenten skifttangenten och håll den nedtryckt hela tiden - tryck på pil-nedåt.. Då markeras ett stycke text med s.k. omvänd video. Tryck på tangenten Delete så raderas den markerade texten. |
Sätt in en TOM RAD mellan de textrader som Du citerat och Din egen text, så att det skapas 'luft' mellan textavsnitten. Annars blir det för grötigt och svårt för mottagaren att se vem som skrivit vad, särskilt som breven för det mesta brukar bollas mellan varanda, varvid varje kommentarrad visas med ">>" och sedan ">>>" för kommentar av kommentar etc etc. Vana och vettiga e-post-användare kommenterar undan för undan det mottagna brevet - stycke för stycke - besvarar fråga för fråga - och raderar bort onödig text. Behåller bara så mycket som behövs för att mottagaren skall kunna följa tråden i diskussionen! Ett annat bra tips i omfattande korrespondens med många frågor och svar är att i förekommande fall kanske göra sig omaket att dela upp brevet som dialog, anske i den här stilen: |
[Här ett exempel på svar till brev från Anders Nilsson] AN: Ja, men det blir väl ganska läsligt ändå? BL: Nej, där tycker jag Du har fel. Det är inte bara jag som tycker det är jobbigt att läsa tätpackad text. Du bör göra lite 'luft' mellan styckena! [Slut på exemplet] Notera väl, att tecknet ">" står framför all text som skrivits i det brev Du skall besvara, men att det kan bli lite grötigt om Du inte gör brevet 'luftigt'. |
Bcc: betyder blind carbon copy. Adressaten får inte se vilka som fått kopior.
|
|
Om Du tipsar någon om en intressant informationssida på webben, så är det artigt om Du
i brevet skriver t ex så här Hej Jocke! Jag har hittat en bra sida om e-post som Du kanske borde titta på. Den finns på:
| På det här sättet visas internetadressen i brevet (i Eudora visas den som en blåfärgad, understruken rad. Brevmottagaren behöver nu bara klicka på den raden, så startar hans webbläsare automatiskt och tar honom till adressen. Mycket praktiskt och ett artigt sätt för angivandet av webbadresser i e-brev. |
SMTP - Simple Mail Tansfer Protocol - används för att SÄNDA brevet. Märk väl. Det går i förkommande fall att ställa in smtp.telia.se eller smtp.algonet.se även om Du t ex tillhör operatören ABC.SE men de flesta operatörer hindrar av säkerhetsskäl sådant. Du får pröva Dig fram. Inställningen numera är att det av säkerhetsskäl inte skall gå att komma in bakvägar och sidovägar, men fån början har Internet varit ett fritt nätverk. Vitsen är just att det skall vara åtkomligt över hela jordklotet varifrån som helst. |
Den grundtanken har virusmakare och terrorister på nätet förstört. Alla dessa spärrar och lås är också till hinders för användarna.
Själv tycker jag det är praktiskt att ha flera operatörer att välja mellan. Om t ex Algonet inte svarar på grund överbelastning eller tekniskt fel, går jag helt enkelt till ABC och kan ändå komma åt min post och mina hemsidor! . POP - Post Office Protocol används - för att hämta e-brev. |
I Eudora står det i fältet Attach: i e-brevet står det en sökväg och filnamn ungefär så här c:\winword\arbete\artikel3.doc Detta betyder att någon skickat en fil till Dig som bilaga. I moderna e-post-program visas en liten ikon i slutet av brevet. Klickar Du på den så laddas filen automatiskt för det program som den ursprunligen skrivits. | Personligen klickar jag aldrig på Word-filer som är bilaga, eftersom det finns en reell risk för att drabbas av Word Macro-virus, men jag antecknar ju att det finns bilagor och glömmer inte det.z |
O ja, det är inte särskilt svårt, även om många anser att det är långsökt att tro att så skulle
ske i någon större omfattning. Att sända något med e-post är lika osäket som ett vykort på posten. Normalt lär nog ingen ta sig tid att tjuvläsa Dina e-brev, men konfidentiella brev bör absolut sändas krypterat med något krypteringsprogram. För översättare, advokater, läkare och många grupper gäller ju tystnadsplikten. Alltså måste de flesta ärenden krypteras.
Bortglömda aspekter på säkerhet är följande:
|
|
Så här enkelt gör jag i Eudora när jag levererar en översättning som Word-fil: Medan jag skriver mitt brev, klickar jag på Message, Attach file, letar rätt på filen fil eller filerna i sökträdet och klickar därpå. Nu visas filnamnet med sökvägen på raden Attach. Varning! Sänd inte filer som är större än ca en tredjedels megabyte. Det kan uppstå trassel för mottagaren. Vanvettiga människor på nätet har skickat filer på 3 MB, men de flesta operatörer har lagt in en gräns runt en megabyte för säkerhets skull. |
Dela upp materialet, eller krymp det med PKZIP (PC) eller Zipit (Mac), eller sänd en diskett (1.44 mb)eller ZIP-drive (100 mb).
Sidan uppdaterad 2004-01-06 [epost.html] |