VARFÖR ÄR DANS SÅ NYTTIG FRISKVÅRD?

Dans kombinerar ett flertal erkända terapier:
  • mental träning (hjärngymnastik)

  • rörelseterapi (aktiverar en mångfald muskelgrupper)

  • konditionsträning (långsamma låtar bränner fett - snabba låtar och ger s.k. "flås")

  • musikterapi (rytm och musik) - från den musikterapeutiska forskningen är det känt hur ofärdiga gubbar och gummor nästan rest sig ur sina rullstolar när de hört rytmiska låtar)
logotype

Denna dansinformation sponsras av
www.leksen.se


  • taktil terapi (dvs kroppslig beröring) - till och med den enklaste klapp på axeln har bevisligen terapeutiska effekter - det är skönt med kroppslig kontakt med det motsatta könet - (tycker manliga läsare att jag har fel, gå då och dansa med en hårig karl i stället, men tro på vetenskapliga rön!)

  • dans befrämjar koncentrationsförmågan och ger också intellektuell träning. Från vetenskaplig forskning är det känt att om ett barn har motoriska svårigheter, så tas en stor del av hjärnans kapacitet i anspråk för att sköta med muskelstyrningen. Här försvinner hjärnkapacitet som kunde komma till större nytta i samband med inlärning.

    Titta på ett litet barn som nyss lärt sig skriva. Tungan hänger ut genom munnen. All koncentration upptas av skrivandet, men när detta med tiden sker automatiskt och delvis styrs via ryggmärgen, så upphör i allmänhet dessa ofrivilliga muskelrörelser.

    Ofta iakttages den här typen av okontrollerade rörelser också hos en person som nyss lärt sig morsetelegrafi. Att tolka morsetecknen stjäl mycken hjärnkapacitet. Ofta hörs ofrivilliga grymtningar, suckanden och stönande från nybörjaren, när han eller hon förtvivlat försöker hänga med i en för hög sändningstakt.

Okontrollerat minspel kan ofta iakttagas hos nybörjare som försöker klara svårare turer Ballroom. I tangon kan dansaren plötsligt se grym ut, men det anses av en del bara förhöja helhetsintrycket. - Man skall se lite arg ut, när man dansar tango, säger förståsigpåarna.

Modern tävlingsdans kräver koncentration. Ryggen skall hållas rak. Magen dras in och även upp. Korsryggen skall skjutas in. Axlarna dras upp. Inte för högt. Avslappnade. Höfterna skall dansas fram över tårna. Högersidan skall sträckas upp, så även vänstersidan. Huvudet skall vara sträckt och tjusigt lutat ut åt vänster, men utan den snedvridning som ger en ful danslinje.

Kroppskontakten skall vara korrekt med dansparterna hela dansen igenom, annars uppnås inte s.k. togetherness, dvs att två dansar behagfullt TILLSAMMANS och inte var och en för sig. Fel kroppskontakt gör det obekvämt för damen.

Knäna skall flexas avslappnat i s.k. collection, dvs när båda fötterna är parallella.

I Slowfox, Modern vals, Quickstep gäller det att åstadkomma s.k. rise and fall, dvs mjuka upp- och nedgångar som måste styras med vristerna, så att inte herren dimper ned i parketten som en klumpeduns. Kroppen skall dansas före steget. Tjusiga fördröjningar skall göras på vissa steg, men ändå måste ekipaget dansa i takt till musiken som obönhörligt går vidare.


Och inte nog med det. Krångliga program skall memoreras. Dansaren får inte komma av sig. Dessutom skall dansaren se särskilt oberörd ut, om dansen utövas under i en danstävling.

Självfallet ger den här typen av dans en enorm träning för hjärnan.

Det här är som som att lösa korsord på supernivå, och ger inte bara träning för storhjärnan, utan även för lillhjärnan, muskelkontrollen. Själv är jag helt övertygad om att få aktiviteter kan mäta sig med tävlingsdans (10-dans), när det gäller nytta inom ramen för en sund själ i en sund kropp som redan de gamla romarna förordade.

DANS SOM FYSISK TRÄNING

Fördelen med dans är att den kan utövas inomhus, alltså även vid otjänlig väderlek. Tävlingsdansformen (avancerad stildans, styrdans) utövas för det mesta med en och samma partner. It takes two to Tango som det heter på engelska.

Detta innebär att även om man inte känner sig hågad att gå till dansträning, danslektion, utedans etc, så får man inte svika sin partner. Det är mycket lättare att stanna hemma från någon idrottslig aktivitet som man utövar ensam. Äsch, jag hoppar över joggingen idag. Jag går inte till gymet idag. Jag har ingen lust att promenera ensam i parken idag... etc.

Särskilt vi som har stillsittande arbete behöver röra på oss, ty annars förlorar musklerna sin spänst och kraft. OM kroppen skall behålla sin rörlighet och vitalitet, så måste det ensidiga arbetet och stillasittandet kompenseras med motion, ty annars tar kroppen skada.

Undertecknad är lycklig och själaglad att jag hittade just den här motionsformen. Men just dansen i tävlingsstil ger så mycket mer i och med kravet på att dra in magen, skjuta fram höfterna över fotbladet och dra in rumpan, hålla överkroppen uppsträckt, sträcka upp vänstersidan och även högersidan, hålla nacken korrekt över klackarna men ändå ha ett framåtlut mot damen, att hitta kroppens balanspunkter. Detta stärker rygg- och bukmuskler och diafragma som är kroppens viktigaste andningsmuskel. Den sitter som bekant mitt i kroppen och skiljer bukens organ från bröstkorgens organ. Den har en massageliknande effekt på kroppens inre organ. När diafragma får arbeta fritt mår man bra, men när kroppen trycks ihop, om man sitter hukad i krum ställning och knappar på en dator, så motverkas det naturliga tillståndet. Själv har jag fått så ont i min rygg av att som översättare sitta på tok för mycket vid skrivmaskin resp. datorterminal i drygt 30 år av mitt liv. Jag bara önskar att jag hade börjat med tävlingsdans tidigare.

Motion är livsnödvändig, men motionerandet måste ske med glädje. Dans i den engelska stilen aktiverar alla muskler på ett positivt sätt och ger också hjärngymnastik. Gammeldans, bugg, salsa etc som utövas med en kroppshållning som ingen danslärare korrigerat och med en fullständigt fri koreografi som dansaren hittar på för stunden, kan ge glädje och även motion, men ger inte enligt min mening den muskelträning som Ballroom, balett etc kan ge. Motionera med glädje ger bästa effekterna, säger läkarvetenskapen, och motion är mycket viktigt när det gäller att förebygga benskörhet. Dans stärker benstommen.

Dans förbättrar också balansen, vilket gör att man inte löper samma risk att snubbla och falla. En aktiv sällskapsdansare eller tävlingsdansare klarar som stående busspassagerare i allmänhet en våldsam inbromsning bättre än den som inte dansar. Dansaren halkar inte lika lätt på halt och isigt underlag vintertid.

förf. Bill Leksén, fil. mag., adjunkt
specialiserad på inlärningspsykologi och mental träning, bl.a. med idrottsspykologen Uneståhls metoder - dessutom högeligen specialiserad på mina egna krämpor och de ryggsmärtor som förr eller senare drabbar alla stillasittande datorarbetare.

Tillbaka till Bill's Danswebb informationssida


Senaste uppdatering: 2014-08-03