Redan idag skrivs Vetenskapliga sammanfattningar ofta på Interlinga. Glöm esperanto!

Svenska Sällskapet för Interlingua.

Adressen till kansliet hittar du på Svenska Sällskapet för Interlingua I medlemsskapt ingår en prenumeration av den interlinguaspråkiga tidskriften PANORAMA (6 nr per år) samt nyhetsbladet Actualitates.

En länk till sällskapets egen hemsida finner Du i slutet av nedanstående utdrag ur förre riksdagsstenografen Bertil Palmquists utmärkta framställning om Interlingua.

[...]

Interlingua är ett modernt hjälpspråk som också kan kallas det moderna latinet, le latino moderne .

Interlingua består av det internationella ordförrådet med en minimal grammatik, un lingua del vocabulario inernational con un grammatica minimal

Efter 26 års forskningsarbete av framstående språkmän från flera länder - särskilt USA, England, Frankrike - blev Interlingua färdigt år 1951.

Hade historien tagit en annan vändning, så hade SANNOLIKT latinet idag varit ett världsspråk!

En del finska språkprofessorer förordar på fullt allvar att LATIN skall bli ett språk inom EU, men latinets grammatik är för svårt.

Interlingua är ett slags latino simplex.

De festa människor har ännu inte hört talas om Interlingua. Men när detta moderna hjälpspråk blir känt för alla kan det mycket snart bli allmänt accepterat. Svenska Sällskapet för Interlingua strävar efter att uppnå en sådan positiv utveckling.

Vad man än tror om Interlinguas framtida möjligheter bör det vara intressant för alla och envar hur det internationella ordförrådet bör definieras.

Forskargruppen utgick från sju basspråk: engelska, de fyra stora romanska spåken som ju tvecklats med latin som grund, nämligen franska, italienska, spanska, portugisiska samt slutligen tyska och ryska.

Om ett ord förekommer i minst tre av basspråken är det internationellt.

Många som för första gången ser en text på Interlingua brukar utropa: Otroligt! Jag förstår allt! Incredibile! io comprendo toto!

Betoningen är lätt och regelbunden. Uttalet låter ungefär som norditalienska. Det finns inga orgelbundna verb, besvärliga ändelser för flertal. Det finns bara en enda bestämd artikel nämligen le som används för såväl maskulinum som femininum.

Språkproblemen inom EU är f.n. enorma. Men fransmännen vägrar att låta engelskan bli huvudspråk. Engelsmännen undrar varför just den svåra franskan skulle bli huvudspråk, och de ekonomiskt ledande tyskarna måste givetvis undra varför inte tyska kan vara huvudspråk?

Genom sekler har latinet varit det självklara språket i diplomatiska sammanhang. Det var ju ett språk som inte favoriserade någon nation på någon annans bekostnad. Medge att det är ett sådant språk Europa behöver dag.

Den populära kåsören och historikern Herman Lindqvist skrev i en artikel i mars 1994 om EU:s språkproblem.

- Den som får tala sitt eget modersmål i internationella förhandlingar har alltid övertaget. Varför alltid ge engelsmännen denna förmån?

Flera hundra miljoner människor förstår redan idag så gott som allt i en interlinguatext, utan att ha några som helst förstudier, särskilt italienare, spanjorer och portugiser. De flesta av världens vetenskapsmän förstår utan några som helst svårigheter en facktext på Interlingua. Som turist gör Du Dig faktiskt förstådd med Interlingua i flera europeiska länder, särskilt medelhavsländer och i hela latinamerika. I allmänhet brukar 'infödingarna' reagera som så att 'han pratar någon underlig dialekt, men jag förstår ju allt han säger'.

Kunskaper i Interlingua underlättar i hög grad studier i romanska språk och avancerade studier i engelska. Givetvis ökas också förståelsen för främmande ord i svenskan.

Varför inte Esperanto?

Detta språk ger ett konstgjort intryck med sina bisarra drag. De vanligaste orden och slutstavelserna är fritt påhittade. Esperanto är obegripligt för den som inte särskilt studerat det. Dess skrift vimlar av diakritiska tecken (övertecken) som gör det svårt att skriva esperanto med vanlig skrivmaskin eller dator.

Många internationella ord är förvrängda till så gott som oigenkännlighet för att passa in i esperantos grammatik.

Jämför själv båda de här texterna (circumflexerna undviker jag att återge här, eftersom det är ovisst hur tecknen presenteras på just Din web-läsare).

Multaj el ciuj tiuj junaj kaj maljunaj idealistoj, kuj aligis al Esperanto jam dum giaj unuaj jaroj kaj esperis gian tujan enkondukon en ciujn lernejojn, baldau estis seniluziigitaj.

Begrep Du över huvud tag någonting?

Samma på Interlingua:

Multes de omne le idealistas juvene e vetere, qui adhereva a Esperanto jam durante su prime annos e sperava su introduction immediate in omne scholas, tosto esseva disillusionate.

Översättning till svenska: